jag är så sinnesjukt trött på det. varför kan inte livet få vara lätt nån gång? just nu vill ja inget hellre än att allt kan bara få bli som det var. faktiskt. just nu tar jag åt mig för mycket av vad vissa säger, och blir sårad. det är inte helt bra asså. inte för mig. för jag tror inte att dom fattar hur mycket jag tar åt mig. och jag är inte den okänsligaste. jag saknar det. de lätta. jag saknar min bästa vän.

"happyness i never knew, spending all my days whit you"